De sista veckorna har vi haft maximal otur. Det enda man har önskat är att man ska hålla sig frisk... MEN det har vi ju då inte lyckats med. Just nu känns allt bara sjukt trist, imorgon är det den 7 maj vilket innebär att halvmaran går av stapeln. Jag har ont i halsen , och en riktigt hemsk hosta som sitter långt ner i lungorna. En vidrig förkylning som värgrar att ge med sig helt enkelt. Mina kära kamrater Elin och Hanna är också drabbade av detta virus vilket innebär att ingen kommer kunna springa imorgon...

Det känns så fruktansvärt tråkigt att jag inte ens kan beskriva det. Vi har tränat i ett helt år inför detta lopp. Vi har lagt ner hur mycket tid som helst för att vi ska klara av att springa det. Allt har verkligen känts bra och jag har varit övertygad om att vi skulle klara det , och så blir det såhär.

Vi ska i alla fall åka dit imorgon och titta på när de andra springer i mål. Kommer antagligen vara en aning nere när man tänker att det kunde varit vi som sprang i mål. Men som sagt så måste hälsan alltid gå i första hand. Det skulle vara farligt att springa imorgon. Vi får helt enkelt heja fram alla andra som tar sig i mål.

/ Erika